Äntligen!
Inga ord räcker till för att beskriva hur glada vi alla var över att äntligen vara tillsammans igen.
Minutrarna segade sig fram under förmiddagen. Men så äntligen rullade taxin fram vid huset.
Andreas tackade, å försvarsmaktens vägnar, för vår insats på hemmaplan, som gjort hans insats möjlig.
Axel har varit på strålande humör och bara visat upp sin allra charmigaste sida hela dagen. Han har sprungit och hämtat grejer på sitt rum och frågat Andreas "känner du igen..." och "kommer du ihåg...". På väg hem från parken sa han "vet du vem jag tycker bäst om av ni?" "Pappa". Sedan kom frågan en stund senare igen och då ändrade han svaret till "båda" till mammans stora lättnad och glädje. På fyra månader har Axel vuxit så mycket att han är som en ny person, men pappakärleken gick inte att ta miste på.
Kalas, lek och bus hela dagen lång.
Sedan gjorde vi pizza till middag och August drog en sväng till Ilya och sedan mello med lördagsgodis.